Search
  • Annelie Eriksson

Cajza - hästen med stort H. Foto: Magdalena Grönneberg


I allas hästliv finns det en häst som betyder lite mer än någon annan. För mig är Cortzana, Cajza just den hästen. Det tvåstjärniga prestationsstoet efter Cortez - Maraton, född 2003, kom in i vårt liv på ett oväntat sätt tidigt på året 2011. Jag fick ett samtal av en kompis om jag ville köpa henne, detta utan provridning eller att jag ens tittat på henne. Dock kände jag ju till henne och prestationerna. Där och då kunde jag inte ta något beslut för vi skulle åka utomlands. Lovade att återkomma med besked när vi kom hem. På en restaurang i soliga Gran Canaria (tror det var där vi var...) mötte vi upp kompisen Malin och Sangrian började flöda, trots den tidiga timmen. Där pratade vi om för- och nackdelarna med att jag eventuellt skulle bli hästägare. Mot den sista tillbringaren fanns det ju inga tvivel. Hästen skulle till mig. Tack gode gud för det! Vilken resa hon har tagit oss på. Vilka minnen, drömmar som blivit uppfyllda och så många otroligt roliga timmar i stallet och stunder på tävlingsbanorna. Hon är hästen som på något vis fick mig att komma hela vägen till att bli reporter och börja jobba heltid på Hippson. Det var nämligen med Cajza i mitt liv som gjorde att jag började blogga på just Hippson. Utan henne hade vi inte heller köpt gården, eller jag blivit intresserad för avel. Ja, ni förstår - hon är grunden till allt!


Hon har tävlat upp till 1,30-hoppning med placering och vår största framgång var Falsterbos amatörtour. Hon har för mig varit den bästa amatörhästen, sällan hon kommer hem från en tävlingsdag utan rosett till samlingen. Även hon är fri från WFFS-genen och nu, som blivande 17-åring, pensionerad från tävlingsbanorna och betäckt med Cascari. Jag hoppas få behålla det kommande fölet, men redan nu har det börjat vifta lite intresseflaggor för avkomman.


Ps. Visst är det lite roligt att våra tre avelsston har namn som börjar på C. ;-)

Min bästa kompis i vått och torrt <3



Efter första starten i Falsterbo.



Oavsett om det är efter en runda i Falsterbo...


...eller en runda i ett regnigt Gagnef, så har hon alltid satt ett leende på mina läppar. <3


Foto: Anki Yngve/Hippson.se

117 views0 comments
  • Annelie Eriksson

Nästa avelssto att presentera är Carnella Z, även kallad Nella här hemma på gården. Hon är Chippens raka motsats om man ser till temperamentet. När Chippen eldar upp sig tittar Nella lugnt på.


Hon flyttade till oss i början på 2018 och lämnade då sina två föl, ett sto och en hingst. Hon lyckades nämligen med bedriften att lura sina ägare och bära på tvillingar. Båda överlevde och rids just nu in - riktigt kul!


Nella, som är född 2006 kom till Sverige och Arnold Assarsson som femåring. Då fick hon smeknamnet Femman i stallet, något som jag inte valde att ta med hit, för det fanns ingen anknytning till oss för det namnet. Istället blev hon Nella, vår snälla dam <3 Vi köpte henne av Linnea och Ann-Sofi, som nu äger hennes första två avkommor. Linnea tävlade henne upp till 1,25 innan det var dags för avelsboxen. Hon har lärt mig en hel del om avel, bland annat att man kan inte bara titta på stoet man har framför sig när det kommer till val av hingst. Nella är nämligen väldigt lik Almé Z, som hon själv har i tredje led. Det kan lura en lite för om man ser på far, Caritano Z (filmklipp på youtube) och morfar Chellano Z så är det betydligt mer "sportigare" och lätta hingstar i typen.


Almé Z. Nella är en väldigt hemlighetsfull dam när det kommer till fölningen. När lilla Rose (e. Cascari) föddes vakade jag hela natten, helt säker på att det skulle komma ett föl när som helst. Dock fick jag se mig besegrad vid 7-tiden när Per gick upp för att fodra och Nella sov gott. Knappt 40 minuter senare kom hon - ute i hagen, haha! Jag har nog aldrig sprungit så fort som när Per ringde och ropade "HON FÖLAR". Jag och My var blixtsnabbt på plats, men Nella skötte det väldigt bra på egen hand.


Även Nella är fri från WFFS-genen, vilket ger stor valfrihet i hingstväljandet. Det gör helt enkelt att valet blir ännu svårare ;-) Vad vi ska betäcka henne med när stationen öppnar 2020 vet jag inte ännu, men jag har några månader kvar för att bestämma mig.


Jag har höga förväntningar på kommande föl från henne. Hon började ju nämligen strålande i vår ägo. Ett riktigt snyggt föl med helt rätt inställning, temperament och i en sportig modell. Rose Bay belönades med en fjärdeplats på fölvisningen och fick riktigt fina betyg från domaren. Att hon inte är såld är för mig ett mysterium. Men det ska bli riktigt kul att i framtiden få känslan "HA, jag sa ju det!" när hon växer upp och kommer visa alla kvalitéer som jag vet finns där inne.


Med sin nyfödda Rose Bay inne i boxen efter fölning ute i hagen.



Nella och Rose på Strömsholm, hösten 2019.


Nella och Chippen - goda vänner <3



Linnea och Nella på tävlingsbanorna.


Mvh Annelie

52 views0 comments
  • Annelie Eriksson

Efter fem år på gården och många sårbandage gjorda har jag att knep som jag tänkte dela med mig av :-) Det är ju inte alltid det lättaste, speciellt inte på unga eller bara rent ut av uttråkade hästar, att få dem att låta bli bandaget. Helt förståeligt tycker jag för det kan ju faktiskt vara så att det kliar ganska bra där under. Är det så att man kan sätta över padd och nattlindor över så kan det ju självklart förhindra problemet, men i bland sitter bandaget på ett ställe där det blir klumpigt och svårt.

Då finns det en "gröt" som jag brukar göra, blev jag faktiskt själv tipsad om för några år sedan.


Supersmidig och jätteäcklig för hästarna ;-) De jag har haft här går på den en gång sen är det nej tack.


Det enda man behöver är pulvertvättmedel hemifrån och vatten. Ta en glasburk med lock, häll i lite tvättmedel och ännu mindre vatten. Konsistensen ska bli grynig och grötig. När det sen är blandat smetar man på bandaget och voilá! Färdigt!

Självklart måste man vara noggrann så att det inte kommer in tvättmedel innanför bandaget, men då har man nog lindat väldigt dåligt från början och borde börja om ;-)

Grötblandningen redo för bandaget.


Påsmetat och blir sen som en skorpa när det torkat. Vid behov fyller man på och när man bytt bandage får man upprepa proceduren.


Mvh Annelie

112 views0 comments
Stall_Steninge.jpg