Search
  • Annelie Eriksson

Och ut gick Chippen...!

(Tanken var ju inte att två inlägg på rad skulle handla om Chipotle, men hon är ju som hon är - så hon förtjänar det ;-) ) Sen jag började jobba heltid med stallet känns det som att allt tar lite längre tid än tidigare. Dock handlar det nog mer om att jag om sex veckor ska föda lillasyster i familjen, så det är nog snarare jag som blivit lite långsammare ;-)

Under måndagen tog det mig verkligen hela dagen, från 7 på morgonen till 21 på kvällen att genomföra allt som skulle ske. Det börjades med vanliga, utsläpp, mockning och stallfix. Efter lunch påbörjades förberedelserna för hovslagarbesöket. Här hemma skulle tre vuxna hästar och två föl verkas. Borta på lösdriften var det två ston och ett föl.

Chippen och Majsan fick åka lastbil hem för att verkas här hemma medan hästarna kvar på lösdriften fick sova några timmar inne i lösdriftshallen, allt för att torka benen lite.

Chippen är ju Chippen och gjorde lite som hon alltid gör när man rubbar hennes rutiner. Hon är sig själv helt enkelt… De gick på lastbilen snällt båda två när jag hämtade dem, men när vi kom hem hade fröken Chipp helt enkelt glömt bort hur man uppför sig. Hon gick rätt in i stallet och fortsatte rakt fram. Jag och Majsan hamnade på efterkälken så jag släppte.

Bakdörren var öppen, men kedjan satt över dörrhålet som vanligt, så jag tänkte att hon vänder ju och går till oss igen.

… Hur jag ens kunde tänka så får mig att skratta! Chippen gjorde som Chippen gör - hon gick ut. Pang sa det så sprack dörrkarmen när kedjan slets från väggen och ut gick Chippen. Kvar som två fågelholkar stod jag och Majsan.

Alltså, när saker går fel, men ändå på något vis känns någorlunda kontrollerat. Då kan jag bara skratta. Det gjorde jag nu. För det är så typiskt Chippen! Hahahaha! Sen blev hon själv förvånad och varvade stallet skrikandes ”Vart tog mitt föl vägen??” Ehm, där du lämnade henne, knasboll!

Hon hittade in till oss igen och lugnade sig. Därefter blev det spolspilta och skilda boxar för de två. Chippen blev så trött av hela äventyret att hon nästan stod och sov när Maria kom för att verka. En perfekt lösning med andra ord ;-)

Efter den lilla actionstunden kom de andra hästarna in som skulle verkas, även de blev tvättade om benen och fick torka i boxarna.


































Vår hovslagare Maria har hängt med oss i många år - snart 10 tror jag!


Den långa dagen fick ett bra avslut dock när samtliga uppförde sig på bästa sätt vid verkningarna. Så smidigt när det bara löper på och även borta på lösdriften stod de som små ljus <3

Jag och Per avrundade kvällsfodringen med lite nattmockning, boxbyten och vattenfyllning. Eftersom jag går mycket på magkänsla blev det även dags för Majsan att lämna sin mor. Chippen fick sova inne i stallet medan Majsan fick stöd av Rose ute i fölboxen.

Under tisdag morgon har jag nu kört över Chippen till lösdriften igen och vips är avvänjningen gjord. Snabbt och smidigt!

Nyvaken efter första natten ensam <3



Dock har jag fått uppmaning och att ta det lite lugnare i dag. Så jag sitter snällt inne nu till klockan 10 med lite julmust innan det är dags att gå ut och fixa stallet. En micropaus är faktiskt också en paus!

I bloggen här som jag nu ändå startat lite tänkte jag blanda lite från vardagen och tips. I nästa inlägg kommer, enligt mig, världens bästa tips på hur man får sårbandage att vara orörda från den bitande hästen. Vilken cliffhanger, eller hur!

Mvh Annelie

98 views

© 2014 - 2020 av Stall Steninge By.

  • Instagram Social Icon
  • Facebook Social Icon